En stor del av den plast som vi människor använder hamnar i haven. Enligt den senaste uppskattningen rör det sig om sammanlagt 269 000 ton som flyter runt i världshaven. Plasten är skadlig för fiskar och andra djur som lever i haven.
Det rör sig om sammanlagt fem biljoner plastpartiklar, de flesta av dem från förpackningar och kläder, som av olika anledningar har hamnat i haven. Där kan större föremål skada djurlivet genom t.ex. strypning, men de små plastfragmenten är minst lika farliga. Dessa äts upp av fiskar, som i sin tur blir uppätna av större djur, och på detta sätt ackumuleras de högre och högre upp i näringskedjan. Och det är inte bara plasten i sig som hamnar i fiskarnas magar. Plast drar även till sig andra typer av föroreningar i vattnet, som följer med de färgglada bitarna in i djurens matsmältning.
Plasten är inte heller jämnt spridd över oceanerna. De fem stora havsströmsvirvelområdena i världshaven, där starka strömmar roterar, är också platser där plast samlas upp. I Stilla havet finns ett område stort som den amerikanska delstaten Texas (696 000 km2), som kan beskrivas som en soppa av plast. Enligt Julia Reisser vid University of Western Australia får man upp mer plast än levande organismer när man trålar med ett nät i dessa områden.
Om plasten stannade i de områden som skapas av havsströmmarna skulle det fortfarande vara ett problem, men kanske en aning mer hanterbart. Men faktum är att dessa virvlar av plast fungerar som kvarnar, som maler ned den plast som samlats ihop till mindre delar. Till slut är dessa delar så små att de sprids av strömmarna, och tas upp i ekosystemet av olika organismer. Mängden plast i haven kommer troligen att öka om inte åtgärder vidtas. Idag återvinns bara fem procent av plasten i världen.
Plastpåsar
För att komma till rätta med problemet måste flera saker göras. Anna Kärrman, som forskar om plastmaterialens påverkan på livet i haven, säger till Svenska Dagbladet att återvinningen av plast måste öka kraftigt. I Tyskland finns en lag som säger att producenter är ansvariga för det avfall som de producerar, exempelvis när det gäller emballage till elektronikprodukter. Inom EU pågår arbetet med att minska mängden plastpåsar, som utgör ett allvarlig hot mot havslevande däggdjur och fåglar. Stormfåglar, som är släkt med albatrossen, är särskilt drabbade. Enligt en nyligen utförd studie har 95 procent av alla fåglar av dessa arter (nordlig och sydlig stormfågel) farliga plastmaterial i magen.
Varje minut används en miljon plastpåsar i världen, och i snitt används en påse endast i 15 minuter, vilket är ett slöseri som får stora konsekvenser. År 2020 beräknas 5 miljarder plastpåsar kastas som skräp. Det finns dock redan idag stora skillnader mellan olika EU-länder. I Polen och Slovakien används i genomsnitt 466 plastpåsar per person och år, medan motsvarande siffra i Danmark bara är 4. Fler och fler länder lagstiftar nu om ett pris på plastpåsar, för att få ned överanvändandet av dem. Förhoppningsvis kommer detta att märkas i haven, även om det kommer att ta tid, och måste kombineras med åtgärder för att ta hand om det plastskräp som redan flyter runt.