DEBATT

Hur mycket energi behöver vi egentligen?

Referat från debatten som Miljöjournalisternas förening, MÖF, arrangerade på JMK, (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) mellan riksdagspartiernas ungdomsförbund den 30 maj 2006.

Bildextra

Deltagare:

Erik Berg, Ung Vänster, UV
Ella Bohlin, Kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU
Alexander Chamberland, Grön ungdom, GU
Marie Wickberg, Centerns ungdomsförbund, CUF
Kalle Larsson, Sverige socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU
Carl Johan Swanson, Moderata ungdomsförbundet, MUF
Philip Wendahl, Liberala ungdomsförbundet, LUF

Moderator: Miki Dedijer, MÖF:s styrelse

upp

Först ut var Carl Johan Swanson från MUF: Växande välstånd måste gå att kombinera med god miljö. Hur mycket energi vi behöver är nära kopplat till hur många hus, mobiltelefoner och hur mycket kläder vi behöver. Det är i sin tur kopplat till vilken syn man har på mänsklig utveckling och på vilken funktion eller roll vi har här på jorden. Om vi över huvud taget har någon rätt att utnyttja jorden och naturresurserna eller om vi är ett virus som jorden helst ska göra sig av med?

Det går inte att förbjuda miljöpåverkan, men den tekniska utvecklingen kan användas för att uppnå ökande välstånd i kombination med en sund miljö. Vi producerar t ex mycket mer varor för en viss mängd energi nu än förr. Politikernas uppgift är att hitta en bra väg att fortsätta välståndsökningen och ständigt förbättra miljön för oss och vår omvärld.

Det finns en tydlig skiljelinje mellan de tre socialistiska alternativen och de fyra mer frihetliga. Vänsterhalvan säger ”vi har såhär mycket energi” men det tror MUF är tråkigt och fel! ”Om vi tjänar mer måste andra tjäna mindre”? Hur många kineser får det kallare för att Barsebäck stängde?

Ägarförhållandena behöver definieras bättre istället för att politikerna försöker lösa olika problem vilket blir väldigt begränsande. Det kostade 20 miljarder att lägga ner Barsebäck och importera el från kolkraftverk istället för att lägga pengarna på fler poliser och sjukhus.

Hade vi en begränsad mängd energi så vore det rimligt att fördela den på ett rättvist sätt. Men för hundra år sedan varnade Malthus för att åkermarken skulle ta slut men priset har stigit och idag finns ingen brist! Samma sak gäller övriga naturresurser. Energin är inget nollsummespel och vi kan hitta på nya naturresurser.

På 70-talet varnade Romklubben för tillväxtens gränser och en kommande global ekonomisk kollaps. Men även då de allra fattigaste har fått det bättre och även om u–länderna inte kommit så långt ser det inte så mörkt ut för framtiden. Hade vi svaren på framtidens problem så skulle vi inte sitta här nu utan vara uppfinnare allihop. Men eftersom alla domedagsprofetior har visat sig falska kan man vara optimist.

upp

Erik Berg från Ung Vänster: Han kan tänka sig att leva i såväl ett lågenergi- som ett högenergisamhälle. En hög energinivå är inte lika med hög välfärd, men det ligger ett barbari i att en amerikan använder lika mycket energi som 70 indier. Det går att skapa nya resurser men vi måste ändå inse att det finns gränser, eftersom jorden är ett begränsat system.

Alla ska med på resan mot bättre levnadsförhållanden, men det går inte om alla ska åka bil. En cykel har hög utväxling i förhållande till den energi som går åt medan bilen är ett föråldrat system som kräver allt mer kraft. Istället för att satsa på mer och mer kraft måste vi se till att få ut mer nytta av den energi vi använder. Vi kan inte förlita oss på olja utan på lokala energikällor; ett småskaligt, demokratiskt energisystem.

De lättillgängliga energiresurserna är faktiskt ett nollsummespel, dessa måste fördelas. Det är farligt att vara för säker eftersom det inte är våra egna liv vi spelar med utan andras. Vi leker med vår överlevnad, och därför måste försiktighetsprincipen tillämpas.

Lösningen är Kyotoprotokollet, Rio och andra FN-överenskommelser, samt att agera som föredöme. Sverige har en ekologisk skuld till Syd – det är ett faktum att den nivå vi lever på drabbar människor på andra sidan jorden. Vi har en skuld till dem, för vi har förbrukat deras naturresurser och släppt ut föroreningar. Men sånt kan vi inte göra på grund av EU. Vi kan agera bättre utanför. Vi får inte säga nej till smutsiga kolkraftverk från Polen. Staten har lagt ner renare kolkraftverk i Sverige, medan Vattenfall har satsat på kolkraftverk i Polen.

upp

Kalle Larsson från SSU bor i Karlstad men jobbar på krogen i Falun och ställs dagligen inför valet mellan två timmars bilresa och fem timmar med tåg. Man måste ha ett helhetsperspektiv. Till exempel berör biltullar inte glesbygden. Varje år reser en miljon svenskar till Sälen. Med tåg kommer man till Malung från Stockholm på två timmar, och om spåret drogs vidare till Sälen skulle man vara där på ytterligare en halvtimme. Men man räknar bara med var folk bor, inte vart de reser.

Sverige har tunga industrier som kräver mycket el och SSU har liksom sitt moderparti alltid värnat jobben framför miljön. Kanske är det dags att börja diskutera hur vi ska få det vi producerar att räcka till istället för att se det som att vi inte producerar nog mycket.

Man borde fastställa en gemensam miniminivå för det europeiska miljöskyddet. Allt är inte lokalt, inte heller globalt utan både och. Vi måste ta hand om miljön inte bara för vår generation utan för framtiden; inte bara nu utan även efter valet.

Offentliga medel ska satsas på forskning. Istället för att minska skatten ger man pengar till miljösatsningar. Det får kosta. Man måste ha ett ovanifrånperspektiv för att t ex kunna kräva miljöanpassade drivmedel. Vi ser oss som främst medborgare, inte konsumenter.

Bortre gränsen för energianvändningen bestäms av vårt samvete. Ska vi bara köra på och använda oljan tills den tar slut? Det måste bli modernt att cykla till jobbet istället för att köra bil. Man måste också tvinga fram förändringar genom lagstiftning. Vad som händer med restprodukterna till exempel. Kommunala energibolag tar hem energi ur restprodukter. Det är för dyrt med el. Barsebäck har stängt, men ändå produceras mer kärnkraftsel idag. Forsmark till exempel producerar mer nu än innan.

upp

Philip Wendahl från LUF sitter i miljönämnden och jobbar enbart med miljöfrågor, och LUF har över huvud taget jobbat väldigt mycket med miljöfrågorna de senaste åren. Energikonsumtionen är inget nollsummespel. Vi har ett försäljningsmonopol. Planekonomi, där marknaden inte är fri, har genererat otroligt dålig miljö.

Det är inget egenvärde i att minska energiförbrukningen, så länge tillgången är säkrad ur miljöperspektiv. Man ska inte vara rädd för el utan för produktionen av el. Det gäller att vara tydlig i kraven och sluta breda energiöverenskommelser. Vi måste acceptera att vi lever i en global värld. Vad är alternativet till EU när två av tre samarbetspartier vill ur EU?

Det är val i år men energifrågan kommer tyvärr inte att vara avgörande för de flesta. Framför allt måste energi handla om ”till var och en efter behov och efterfrågan”. Att se naturresurserna som begränsade är ett kulturimperialismens perspektiv på ”det räcker inte till dem där borta”. Solens och vindarnas ö Öland är mer eller mindre täckt av vindkraftverk – det är inte hållbart eftersom inte ens det räcker.

upp

Alexander Chamberland från Grön ungdom säger nej, vi behöver inte så mycket energi som idag. Om alla levde som vi skulle det behövas tre jordklot. Utsläppen av växthusgaser måste minskas med 80 procent till 2050 för att nå en hållbar nivå. Sverige kan lättare ställa om energisystemet än andra länder. Oljeberoendet är det stora problemet. Man borde starta terapigrupper för oljeberoende: ”Hej jag heter Lennart. Det började när jag var 15 och fick min första moppe...”

Styrmedel ska göra det som är bra för miljön billigt och det som är dåligt för miljön dyrt! Det behövs mer stöd till företag som tar fram ny teknik. Sverige använder mest kärnkraft per capita i världen men vi ska kunna avveckla den till 2018. Det är inte bara miljöpartiet som menar att kärnkraften inte är någon hållbar energikälla, för avfallet är farligt i hundratusentals år. Men kärnkraften ska inte bytas mot olja.

Några idéer: Var fjärde tak borde ha solceller 2020. Tyskland producerar vindkraft motsvarande sju kärnkraftsreaktorer, och sedan finns det vågkraft och biokraft – Sverige är väldigt rikt på biobränsle. Effektiv energianvändning kunde vara vårt miljöbistånd till fattiga länder. Det behövs globala miljöregler för storföretagen. Sverige måste bli ett föregångsland, och vi kan tjäna på export i framtiden.

Utsläppen stannar inte vid Sveriges gränser utan är globala – därför är inte EU den bästa lösningen. Om EU bara sysslade med miljö vore det OK. EU har 500 miljoner invånare och konsumenter – tänk vilken makt! EU kan bli världens bästa miljöorganisation – därför försöker vi påverka. Det behövs styrmedel inom EU men genom EU har transporterna ökat. 14 000 lobbyister – framför allt från storföretagen – styr. När man centraliserar blir det så, när man decentraliserar försvårar man istället för storföretagen. EU är ett hinder för Sverige att vara föregångsland.

Mp säger ja till globalt miljöarbete men har inte sett en skymt av mer globalt samarbete. Konsumentmakt är bra, vi måste satsa mer på information. Men om inte alla konsumenter väljer ”rätt” behövs statliga styrmedel också. Gemensamt eller kooperativt ägande är bättre än privat eller statligt ägande. Det behövs piska och morot, där piskan finansierar moroten! Småskalig sol, vind och vatten är framtiden.

Det väsentliga är inte hur mycket energi som används utan energins miljöpåverkan. Man skulle kunna skapa 185 000 jobb i miljösektorn till 2020. Subventionera stora företag som jobbar med miljöfrågor. Väldigt mycket i Sverige skulle gå att exportera.

Det går inte att ha obegränsad tillväxt på en begränsad planet. Ekonomisk tillväxt är bra i Kina och Zambia – men i Sverige? Har vården och så vidare blivit bättre sedan 70-talet? Nej. Mår vi bättre? Nej? Men tillväxten har ökat. Människor mådde bättre till 70-talet men inte sen dess. Tillväxten får inte gå ut över miljön. Fördelningen av resurstillväxten är viktig.

upp

Marie Wickberg från CUF kommer från Sunne sex mil norr om Karlstad men flyttade till Stockholm i januari för att bli pressekreterare för CUF. Centern skrev världens första miljömotion på 60-talet. Miljöfrågorna är svåra, med mycket siffror. Många undrar om växthuseffekten finns. Miljön innebär utmaningar på tre plan: för den enskilde personen, för industrin och för politiken. Miljöfrågan är vår största utmaning, med tanke på att det skulle behövas tre jordklot om alla levde som vi. Alla borde fråga sig ”behöver jag så mycket energi som idag?” Man måste se problemen men också våga tro på möjligheterna.

För privatpersonen handlar det om små saker som att cykla och panta pet-flaskor. Det ska vara lönsamt för industrin att vara miljövänlig, och det ska vara dyrt att skita ner. Billigt att jobba och anställa. Frågan för politiken är om man ska leda folket eller göra som folket vill. Det är en stor utmaning att styra samhället dit vi vill. Det handlar om ekonomi och miljö – ”det är inte två olika äpplen utan äppelmos!”

Man kan inte förutsätta att företag har ett genuint och äkta miljöintresse. Företagen kommer bli mer miljövänliga om det kostar pengar att skita ner. De som hävdar att vi i Sverige inte behöver mer tillväxt måste inse att man tar bort all utveckling och möjligheten att styra med hjälp av företagsekonomin om man tar bort marknaden för alla företag. Företagsekonomin är en väldigt viktig nyckel i miljöpolitiken – det finns otroliga möjligheter att styra genom pengar.

På en 15 mil lång vägsträcka i glesbygd är det inte försvarbart att bygga ut kollektivtrafiken. Polen har gott om tunga industrier men miljön blir bättre i takt med Polens ekonomi. Kineser cyklar, men de är trötta på att cykla, de vill ha bil. Det är en av våra största utmaningar.

Är energi dåligt? Finns det onda och goda energislag? För Island med sin gratisenergi finns ingen bortre gräns. Men när Vattenfall investerar 700 Mkr på kolkraftverk i Tyskland medan våra moderna kärnkraftverk stängs... Sverige är världsledande på grön energi – här finns otroliga möjligheter. Sverige kan starta 15 nya etanolfabriker. Lösningen är energiskog och biogas vilket kan ge otroligt många nya jobb – LRF har räknat på det.

Centern tror att vi kommer lämna över en värld till våra barnbarn som förhoppningsvis ser bättre ut än dagens. Man måste satsa på forskning och det måste vara lönsamt att uppfinna. Centern tror på frihandel och småskalighet.

upp

Ella Bohlin, Kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU: Vi ska satsa på miljöteknik och göra oss av med beroendet av fossila bränslen. Marknadsekonomin är överlägsen, genom att man utnyttjar marknadskrafterna. Därför är handel med utsläppsrätter genialiskt. Ledord i kristdemokraternas miljöpolitik är förvaltarskap, ansvar, subsidiaritet och att inte förbruka naturresurserna. Det är en mänsklig rättighet att andas frisk luft.

Från början var det miljörörelsen som drev miljöfrågan – sen blev det politikerna, där miljöpartiet var först, men nu har alla politiska partier miljöpolitik. Idag är det företag och konsumenter som tar hand om och anammar miljöfrågan. Märkningen av tvättmedel som konsumenternas efterfrågan drev igenom för något decennium sen är ett jättebra exempel på hur konsumentmakt kan användas.

Socialdemokraternas miljöpolitik har ett uppifrånperspektiv medan kristdemokraterna tror på underifrånperspektiv där alla aktörer får vara med. Det behövs mer morötter och mindre piska. Marknaden sköter inte allt. Utbildning och efterfrågan fungerar inte när det gäller miljön – ”allmänningarnas tragedi”. Men vi tar hand om nyttigheter bättre om vi vet vem som är ägaren. Alliansen har tagit initiativ till en hållbarhetskommission, där även mp är med. Det är bättre än Göran Perssons oljekommission. OECD har ett enormt ansvar. Det finns nog tyvärr ingen gräns för energianvändningen, men vi måste fråga oss hur vi utnyttjar energin?

Mp har ett uppifrånperspektiv med till exempel fastighetsskatten. Det är dubbelmoral att bestraffa miljövänliga investeringar. Stora subventioner till solenergi är fel – bara sprider de resurser vi satsar på miljövänlig teknik. Spridning var man satsar på förnybar energi.

Vi ska inte välja en utan många förnybara energikällor. Miljöfrågan är en ödesfråga, till och med Bush erkänner det, liksom Blair. Det är viktigt att få med så många som möjligt, och därför är EU så bra. Energi kan också göra ett samhälle sårbart, som när Ryssland nyligen ströp gasleveranserna till Ukraina. Dessa frågor måste tas upp på EU-nivå.

Varför behöver vi tillväxt? För att säkra välfärden. Kina har 10% tillväxt, det kräver energi. Tillväxt behövs för välfärd. Kan tillväxten gå hur långt som helst? Det beror på vilken energi som används. Marknadsekonomin kräver konsumtion, konsumtion kräver energi.

Vi tror på marknaden. Tre viktiga punkter: 1. Överför naturen till privat ägande. 2. Exportera miljöanpassad teknik. Sverige som industrisamhälle har en chans att bli världsledande vilket skulle generera tillväxt och nya jobb. 3. Låt EU bli världens bästa miljöorganisation, och driva en konsekvent och medveten miljöpolitik.

upp

Text: Malin Wahlstedt för MÖF

Bildextra från debatten